MoDo klev ut till matchen i Enebybergs Ishall och tog tag i den berömda taktpinnen från start. Laget hade mycket puckinnehav från start och oroade gång efter annan i SDE-zonen; inte minst i spel fem mot fyra då MoDo fick två tidiga chanser i numerära överlägen. Effektiviteten saknades dock framåt och pucken ville inte över Lindsey Posts mållinje, trots att det fanns lägen.

SDE vaknade sedermera till liv och kom in i mathcen spelmässigt (också de tack vare ett par numerära överlägen), men 0–0 stod sig efter 20 spelade minuter. Skotten var 14–14 vid det laget, vilket säger en del om insatserna från nämnda Post och nyligen OS-uttagna Viktorije Svejdova som fick chansen mellan MoDos stolpar.

Den andra perioden bjöd på det stora hela inte på någon så kallad "tränarhockey", utan det handlade mest om ett böljande spel fram och tillbaka och mycket av spelet skedde på chans.

Det var, dessvärre, hemmalaget som var bäst – eller hade mest flyt – i den kategorin.

Målnollan spräcktes av SDE efter 10.30 genom Hannah Carrol Clayton i en väldigt tilltrasslad situation vid MoDo-kassen. 2–0-målet får också betrakta som tilltrasslat i viss mån, då det var en lyftning in mot mål som styrdes olyckligt i en båge över en chanslös Viktorie Svejdova.

Med ett tvåmålsunderläge inför de avslutande 20 minuterna hade MoDo Hockey en uppförsbacke att hantera. Laget har visat prov på en stark förmåga att vända på tillställningar förut (vi har inte minst vändningen från 0–4 till 5–4 mot HV71 i färskt minne), men den här gången ville det sig inte.

Framför allt ville inte Lindsey Post det. SDE-målvakten räddade allt och lite till; somliga gånger var det närmast osannolikt att pucken inte ville in. MoDo avlossade totalt 41 skott i matchen, varav 19 (!) i sista perioden, men samtliga gånger stod Post i vägen.

**MoDo får **lyckligtvis chans till revansch och en möjlighet att kliva in på vinnarspåret igen på söndagen, då AIK väntar på bortaplan. Nedsläpp sker 15.30.